6F Europanormen saknar relevans
Ett vanligt förekommande argument från svenska arbetsgivare såsom Industriföretagen eller Svenskt Näringsliv är att vi måste hålla nere löneökningstakten i Sverige på grund av att löneökningstakten i våra konkurrentländer är mycket lägre.
I en ny rapport, som presenteras idag, har vi inom 6F- Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko – uppdragit åt professor Nils Gottfries vid Uppsala universitet att titta på sambandet mellan lönebildning, penningpolitik, växelkurs och konkurrenskraft. I rapporten "Europanormen saknar relevans" är Gottfries tydlig med att Europas löneökningstakt är irrelevant när vi ska förhandla löner på svensk arbetsmarknad.
Vi förbund inom 6F menar att de lönenormerande parterna inom ramen för Industriavtalet i allt för stor utsträckning blickar mot Europa när det så kallade märket ska fastställas. Märket kallas den lönenivå som industriavtalsparterna förhandlar fram, vilken övriga parter på arbetsmarknaden sedan ska följa. Denna bild stärks av rapporten.
Gottfries skriver att den långsiktigt rimliga löneökningstakten i normalt konjunkturläge mellan år 1998 och 2018 i Sverige i genomsnitt har varit 3,6 procent per år. Men löneutfallet under perioden har varit 3,1 procent. Det innebär alltså att arbetstagarna varje år fått en löneökning som var -0,5 procent lägre än den inflationsbaserade lönenormen på 3,6 procent.